Skolväsendets utveckling i Maxmo

       (  Detta är skrivit ordagrant från en gammal tidning för att bevara texten troligtvis från 1933?)

       (Likaså alla annonser och bilder som förekommer på dylika sidor.)

  Omkring 1880 började maxmoborna på allvar tänka på att inrätta egen folkskola. Ett stort behov av mera vetande än det, som genom det primitiva skolväsendet kunde inhämtas gjorde sig gällande inom socknen. Men planen på egen folkskola mötte starkt motstånd även här.  Skolvännernas tanke förverkligades dock redan 1883 . Den 8 oktober nämda år vidtog kommunens första folkskola med sin verksamhet. Den inrymdes i en vindskammare i Kerklax . Följande år den 3 juli beslöt  kommunalstämman ,att kommunen för framtiden skulle deltaga i underhållet av skolan.

   Det bestämdes även vid samma tillfälle, att hemmen böra ombesörja den första undervisningen. I den anspråkslösa lokalen var skolan inrymd till läsårets början 1888, då den inflyttade i den nya skolbyggnaden i kyrkbyn.

   Lärare Jakob Skrifvars, som dimiterades från Nykarleby seminarium samma år skolan inrättades, blev kommunens första lärare. Denna tjänst var både hans första och  sista, ty han innehade densamma till läsårets slut 1922. Han hade sålunda under 39 år arbetat för bygden. Jordisk vila efter den långa och mödosamma arbetsdagen fick han njuta endast till den 9 juni samma år Hans betydelse för bygdens andliga utveckling kan ej till fullo  uppskattas.Att befolkningen värderade honom bevisar bäst den vackra minnesvården som rests på hans grav.

   Vid lärar Skrifvars avgång tillträdde hans dotter Signe Skrifvars tjänsten som t.f. lärarinna och innehade densamma till höstterminens  början 1924, då lärar Wiktor Häggman grep ett kraftigt tag om den gamla skolans peksticka,vilken han fortfarande håller. Under vårterminen 1909 arbetade MAXMO Kyrkoby folkskola som dubbelskola med E Jansson som biträdande lärare.

   Bland personer som arbetat för Maxmo kyrkoby folkskola må nämnas patron John Candelin, handl. KH Kagg,kyrkoherden E Bengs, bonden S Öling och poliskonstapel J Frantsen,vilka alla beklätt ordförandeposten i folkskoldirektionen. Denna hade under skolans första tid ett ganska svårt arbete. Den 27 augusti 1899 beslöt direktionen instämma några bönder till häradsrätten, vilka under två år ej levererat ved till skolan. Stämningen ännu så sent som nämda år bevisar bäst det yttrande,som en bonde fällde när han åkte förbi skolan. Kort men kraftigt lät han sin uppfattning om den nya skolbyggnaden framgå av orden ” Dä här f.ns residenti”

   Under den tid folkskolan i kyrkobyn byggdes började KVIMO och TEUGMO byar arbeta för egen folkskola planen förverkligades år 1888,vilket år skolan vidtog med sin verksamhet.Egen lokal hade Kvimo folkskola nio år senare. Dessa byar hade en svår kamp att utkämpa innan segern var vunnen. Kommunalstämman avslog den 9 februari 1889 kvimo-och teugmobornas anhållan om att kommunen skulle övertaga underhållet av skolan samt bidraga till lärarens avlönande. Avslaget motiverade stämman med att kommunen underhåller en skola på fastlandet. Det beslöts även att kvimoborna ej skulle få någon del av kommunen tillfallande brännvinsskattemedel. Kvimoborna läto icke avskräcka sig ehuru detta beslut stadfästes av guvernören. De sökte ändring hos senaten. Yttrandet: ”den som väntar på något gott, väntar ej förgäves”, besannades.

   Senaten tillerkände Kvimo och Teugmo byar så stor del av brännvinsskattemedlen som efter mantal skulle belöpa sig på dem. Byarna befriades även från skyldighet att underhålla folkskolan i kyrkobyn.I Kvimo hade direktionen under skolans första tid ofta det tvivelaktiga nöjet att välja ny lärare,följande lärare satte vapnet (pekstickan) ifrån sig packade sin kappsäck och drog bort: Heikius, Boström, Hedström, Kronlöv, Dahlbo ,Mattsson, Hedenheim, Engros, Jakobsson och Jansson. Skolans nuvarande lärare O. Lindgren som innehaft tjänsten i 12 år har för en tid befriat direktionen från valbekymmer.- Bland ortsbor som ivrat för folkskolan må nämnas Jakob Hannus, Johan Johansson(d.ä)  Mårten Borgmästar, och Vilhelm Nygård. Den förstnämda har under en lång följd av år varit ordförande i folkskoldirektionen.

    Kvimo folkskola arbetar från detta läsårs början som skola med förkortad lärokurs emedan elevantalet sjunkit. Detta beror därpå att Vörå Kommun inrättat en ny skola i Djupsund varifrån barnen tidigare besökt Kvimo folkskola. Kerklax Maxmo kommuns största by fick egen folkskola för 15 år sedan. Dessförinnan besökte Kerklaxbarnen folkskolan i kyrkobyn. Men när man i kyrkobyn 1909 böjade umgås med planen att inrätta dubbelskola blev skolfrågan i Kerklax aktuell,  en garantiförening för skolans underhåll bildades Kerklax folkskola vidtog med sin verksamhet och de oundvikliga processerna begynte. Resultatet blev att dubbelskolan omintetgjordes och motståndet från kyrkobybornas sida bröts med lagens tillhjälp.

   Vid skolans öppnande vårterminen 1910 blev den s.k. skolstugan den första lokalen. Vid höstterminens början 1913 kunde Kerklax folkskola inflytta i sin nya lokal Från början inrättades  lärarinnetjänst men ombildades hösten 1924 till lärartjänst på grund av dt höga elevantalet. Vid kerklax folkskola ha följande lärarinnor varit anställda: Verna Gros, Ida Kalenius, Alma Savela 10år,  Signe Skrifvars och Freija Strömbäck. När tjänsten ombildades till lärartjänst tillträddes den av Arvid Vesterberg som fortfarande innehar densamma, Lärare i slöjd ha varit J. Skrifvars, Albert Backlund och J. Furunäs.  Sedan ombildningen skedde har Alma Vesterberg handhaft undervisningen i kvinnligt handarbete.

   Hedersplatsen bland dem som arbetat för skolväsendet i Kerklax och även i Kyrkobyn intager Mickel Kull, när kommunens första skola inrättades var han en ivrig förespråkare för densamma.han arbetade för att denna skulle byggas i Kerklax där den vidtog med sin verksamhet men denna plan grusades. Sedan Kerklax egen folkskola öppnades ha följande beklätt orförandeposten i direktionen: Vilhelm Berglund, Karl Källman och Samuel Bertils.

   Maxmo kommuns fjärde folkskola Österö-Västerö folkskola öppnades vid vårterminens början 1910, egen lokal erhöll den 1920. Från innevarande läsårs början arbetar den som skola med förkortad lärokurs på grund av det låga elevantalet,detta beror därpå att västeröborna icke låta sina barn besöka  folkskolan i Österö. Emedan  de ej fingo skolan placerad på den plats de själva önskade, de byggde egen småskola på sin ö 1916 vilken deras barn besöka i stället för högre folkskola trots att läroplikten ar genomförd i Maxmo kommun Lärare vid Österö- Vesterö folkskola ha varit följande:E.Jansson, G.A.Skägg, Viktor Häggman och Einar Hummelstedt vilken sistnämda fortfarande innehar tjänsten. Under läsåret 1924-1925 var Greta Hagberg t.f. lärararinna vid skolan.

   Utom ovannämda folkskolor finns ännu en inom Kommunens råmärken nämligen Särkimo folkskola den underhålls av Vörå och Maxmo gemensamt Den är till hösten 1927 inrymd i hyrd lokal och arbetar som skola med förkortad lärokurs Maxmo kommun handhar förvaltningen av densamma.Lärarinnan Signe Lindholm är anställd vid Särkimo folkskola.

   Småskolorna och undervisningen i dem har till den 1 aug. detta år varit överlämnad åt försynen .Tre lägre folkskolor äro nu i verksamhet , vid dessa äro följande lärarinnor annstälda: Alma Hagman i Kerklax, Mia Vester i Maxmo kyrkoby, OCH Selma Brunell i Vesterö. Endast den sistnämda är inrymd i egen lokal, tidigare ha Alexandra Runt och Vendla Backman haft anställning vid vesterö skola. 

   Varje vän av hembyggdens andliga utveckling måste glädjas när man tänker på de gångna 50 årens märkliga förändringar på folkbildningens område.

         Orginal författare  Arv. V-g

         Text nu  01.03.2012.   K-G-Ö.

   ©Särkimo- brudsunds byaråd.rf.

Dela den här sidan